What you have done is the past, and you alone get to determine what your future will be. You are not your past, you are what is possible for you.

Efter mycket vila så började förkylningen till slut att ge med sej förra veckan och på onsdagen så orkade jag faktiskt ta mej iväg hem till pappa för att på torsdagen gå på mitt livs första begravning för pappas morbror Gösta, en väldigt snäll och go man som nästan hann bli 90 år.
Efter den och kaffet hemma hos pappa så åkte jag tillbaka till Karlstad för att jobba under kvällen, jobbade även på fredagen, fortfarande lite småsjuk så det var tungt, men det gick iaf.
I lördags så hade vi kalas för Nellie, som har fyllt 5 år, här hemma innan jag åkte till Årjäng för en annan typ av kalasande och utgång på Marknaden, vilket var...jaa vad ska man säga, jäkligt töligt haha. Ni som känner mej vet att jag verkligen inte gillar Årjäng och i vanliga fall så skulle jag vägra att gå ut där, men jag tänkte att.. "Det är ju ändå marknad, det kanske kan bli kul ändå, ni vet träffa lite folk som man inte har träffat på länge och så där. Dessutom så ska ju både Ida och Anna ut.. och jag tyckte ju faktiskt att det var kul att gå ut på marknaden när jag var väldigt mycket yngre".. så jag gjorde en undantag. Något som jag verkligen ångrade i lördags kväll, för det var inte ens lite kul, så det gör jag ju inte om kan jag lova haha. När jag var 16 år och flyttade från Årjäng till Karlstad så tänkte jag att, "hit flyttar jag då aldrig tillbaka", och det har jag stått fast vid ända sen dess. Med det sagt vill jag bara säga att jag inte menar att jag tycker att de som bor där är idioter, för det tycker faktiskt inte, både min pappa och mina bröder med familj bor ju där och de är helt underbara människor. Utan det jag menar är bara att Årjäng verkligen inte är något för mej och att jag skulle trivas lika bra där som en fisk gör på torra land. Det samma gäller Lovund, jag trivdes ju verkligen inte där heller, men det faktum att man kan tjäna väldigt mycket pengar på väldigt kort tid gjorde det ändå värt att åka dit. Även om jag hade nedräkning varje dag och fyra månader i stöten var det absolut längsta jag klarade av haha.
Jaa, men nu då så bor jag ju hos mamma i Borgvik och det är ju inte heller direkt stället där det händer, men det är mysigt, nära till Karlstad och dessutom är det ju bara för en kort period. Så det funkar helt klart, även om jag känner att jag börjar bli ganska så rastlös i och med att jag inte jobbar mer än extra. Men då, det är inte sååå länge kvar tills jag åker nu ändå, "bara" en sisådär en och en halv månad.. Åhhhh vad jag längtar!!!!